Roséviner har under de senare åren producerats mer och mer i världen och de blir bara bättre och bättre. Roséviner produceras av blå druvor men som ett vitt vin. Det är de blå druvorna som på olika sätt ger färg till vinet men det framställs på samma sätt som ett vitt vilket innebär att det jäser något kallare än om man skulle göra rött vin. Rosévinernas färgspectra går från väldigt ljust rosa till mörkt nästan rödrosa.
Det finns flera olika metoder för att få den rosa färgen på vinerna men idag så är det framförallt två metoder som man använder generellt. Direktpressning eller kort maceration.
Den metod som kanske föredras är macerationen som innebär att det sker en kort maceration av de blå druvorna precis efter att druvorna krossats. Antingen sker macerationen i pressen eller i en tank länge nog för att extrahera rätt mängd med färg från druvorna. Juicen separeras sedan från skalen för att jäsa som vid framställning av vitt vin, vid 12-20°C. Druvorna som används för att göra roséviner har olika mängd färg i skalen så macerationen kan pågå i allt från några timmar till nästan ett dygn.
Direktpressning är ett alternativ till maceration. Det innebär att vinet får den färg som musten får när druvorna pressas. Dessa rosévinerna har oftast en ljus rosa färg.
Andra metoder
Roséviner kan också framställas genom att använda kol. Musten från pressningen till ett rött vin, som av någon anledning inte ska eller ens kan säljas som ett rött vin passerar genom kolet. Kolet tar bort färg från den röda musten till den rosa färg man föredrar för sitt rosévin.
Saigneé, som man skulle kunna översätta med ”åderlåtning”, är en metod som användes mer förr än vad den kanske gör nu idag. Man använder en del av den totala volymen av den pressade musten som egentligen är till för att producera ett rött vin. Den del av musten som blir kvar och ska bli ett rött vin få mer kontakt med skalen i förhållande till volym. Det blir ett mer fylligt och nyanserat rött vin av den musten och rosévinet blir mörkt rosa.
Flera olika blå druvor används för att göra rosévin men det finns ändå några som är mer populära. Grenache, Tempranillo, Cabernet Sauvignon, Corvina, Bobal, Syrah, Merlot, är några av de druvor som används.
Inom EU får man inte blanda rött och vitt vin för att göra ett rosévin men det går bra att jäsa både gröna och blå tillsammans. Majoriteten av rosévinerna produceras för att drickas unga, inte för att lagras, men det finns en del producenter som framställer lagringsdugliga roséviner vilket också märks på priset.
Stilarna på ett rosévin går från torra, friska och bäriga till något fylligare och sötare, nästan godisaktiga. Roséviner passar mycket bra till mat och förstås kalla och fräscha på terassen en varm sommardag.
Publicerat: 9 april, 2021
Skrivet av: Vinhyllan.se
