https://vinhyllan.se/wp-content/themes/vinhyllan

Prosecco

Produktionen av Prosecco sträcker sig över regionerna Veneto och Friuli i Italien. Prosecco framställs med Tankmetoden som även kallas Charmatmetoden och Cuvé Close. Oavsett namnet så innebär det att vinet jäser en andra gång i en tank under tryck. I och med att tanken är trycksatt stannar koldioxiden kvar och vinet får på så sätt kolsyra. Vinerna klassificeras sedan utifrån hur högt tryck det är i flaskan. Antingen Spumante som innebär ett minimum av 3 bars tryck. Eller Frizzante som innebär ett tryck på 1–2,5 bar.

Prosecco har blivit en enorm succé i hela världen och 2009 ändrades till och med regelverket för att ursprungskydda varumärket Prosecco. Idag är det indelat i dessa tre kategorier:

Prosecco DOC (området har 82% av den totala produktionsvolymen.) Den geografiska indikationen Treviso eller Trieste får användas om druvorna och vinet har framställts där.

Conegliano Valdobbiadene – Prosecco DOCG  Området ligger mellan städerna Conegliano och Valdobbiadene. Man får använda båda namnen på städerna eller bara det ena på etiketten. I stilen Spumante får man också tillägga ”Superiore” på etiketten.

Asolo Prosecco DOCG  Det här området ligger i det bergiga området nära Valdobbiadene. ”Superiore” får läggas till på etiketten om det är i stilen Spumante.

2009 bytte druvan namn som används för att producera Prosecco. Druvan hette tidigare Prosecco men bytte då till Glera. I och med att det mousserande vinet Prosecco blev allt mer populärt i världen så ändrades namnet för att förhindra att andra länder skulle kunna använda sig av namnet för att marknadsföra mousserande vin. Varumärket Prosecco är alltså ursprungsskyddat sedan 2009. Trots det så är det fortfarande idag en utmaning för Italien eftersom det produceras mousserande vin under namnet Prosecco utanför landet. Dessa producenter bryr sig inte om att det är urspungsskyddat.

Druvor som får ingå i Prosecco

Druvan Glera är kraftfull och kan ge hög avkastning och aromerna är framförallt päron, äpple och persika. Glera är något känslig för millerandage, olika mögelangrepp och för torka på sommaren. Till största del är vinerna gjorda till 100% av Glera men upp till 15% får utgöras av andra lokala eller några få internationella druvor i Prosecco. Det finns ingen minimitid vad gäller lagring på jästfällning som i Champagne. Målet är, för de flesta producenter av Prosecco, att vinet ska ge uttryck för de primära, fruktiga aromerna och att fräschheten i vinet ska vara kvar. Det finns dock en del producenter som väljer att lagra på jästfällningen under en längre tid för att ge karaktär från autolysen.

Framställning av Prosecco

Jäsningen av basvinerna varar i 15–20 dagar i en temperatur av 18°C för att de primära fruktaromerna ska bevaras. För att syran ska behållas i vinet blockeras den malolatiska omvandlingen, MLF, (känd som malolaktisk jäsning). Den andra jäsningen som sker i trycksatt tank tar ungefär en månad i 12–15°C. Efter en kort lagring på jästfällning i några veckor kyls det nu mousserande vinet ner och buteljeras. Traditionellt har man inte justerat sötman genom att tillsätta dosage i samband med buteljering, men sedan 2014 får man göra det. Tidigare har man gjort kalkyleringar på hur mycket socker som behövde tillsättas i tank under den andra jäsningen för att få rätt nivå på kolsyran enligt Spumante eller Frizzante, samt rätt sockernivå i den färdiga produkten till exempel Brut eller Extra Dry.

Inom DOCG finns det några producenter som väljer att låta vinet ligga för lagring på jästfällningen i flera månader för att vinet ska bli mer komplext. Detta kallas Charmat lungo.

En annan traditionell stil på Prosecco som heter Prosecco Col Fondo används av en del producenter både inom DOC och DOCG. Den andra jäsningen sker i flaskan och jästfällningen tas inte bort så resultatet blir lite grumligt med sediment i botten. Dessa viner blir helt torra och i Frizzantestil. På etiketten ska det framgå att vinet jäst på flaska (rifermentazione in bottiglia). I Prosecco DOCG-reglerna ska det sedan 2020 framgå att dessa viner har kvar sin jästfällning, sui lieviti.

Vinlagen i övrigt

Om ett vin har en åldersangivning måste 85% av vinet vara från just det året som anges. Det finns en gräns för maximalt skördeuttag för de olika kategorierna.

Prosecco DOC – max 125 hl/ha

Prosecco DOCG – max 94,5 hl/ha.

  • om det står ”Rive” på etiketten – max 90 hl/ha
  • Superiore di Cartizze DOCG eller Cartizze – max 85 hl/ha

Asolo Prosecco DOCG – max 94,5 hl/ha

Rive + namn på en plats. Rive, som betyder brant kulle eller backe, efterföljs av namnet på byn eller vingården. Druvorna ska vara plockade för hand och årgången ska stå på etiketten. Ex:”Prosecco Rive di Campea 2018”.

Superiore di Cartizze eller Cartizze DOCG. Här är vinerna lite fylligare och vanligtvis är mängden restsocker högre än nivån för Brut. Vinerna görs enbart i Spumantestilen. Cartizze har länge betraktats som ett område med högre kvalitet. Själva ordet Prosecco används vanligtvis inte utan det står Valdobbiadene Superiore di Cartizze DOCG eller Valdobbiadene Cartizze DOCG på etiketten.

2019 la man till kategorin Brut Nature och Extra Brut för att kunna erbjuda en torrare stil. Nu finns Prosecco i allt från Brut Nature till Demi-Sec.

Sedan i år 2020 finns också Prosecco Rosé på marknaden. Tidigare producerades rosémousserande viner i området men då under namnet Spumante Rosé. En Prosecco Rosé måste vara producerad av både Glera och Pinot Noir där den senare ska utgöra minst 10% men högst 15%. Sockerinnehållet får vara från Brut Nature till Extra Dry. Årgången måste också vara angiven på etiketten.

Utvalda produkter

 

Publicerat: 22 februari, 2020
Skrivet av: Vinhyllan.se

Klicka för att dela på facebook

Klicka för att dela på twitter

Klicka för att dela på pinterest

Vinhyllan.se

Denna webbplats innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som fyllt 25 år. Om du går vidare intygar du att du är över 25 år.