För att lagra viner eller att förvara, om vi går långt tillbaka i tiden, vet vi att det var grekerna som började använda sig av amforor. När romarna sedan under deras tidsera började använda sig av träfat för lagring av vin så vet vi också att de använde glasflaskor där kork eller harts fungerade som förslutning av dessa flaskor. Efter romarrikets fall försvann användandet av korken under flera sekler men kom tillbaka på 1600-talet när man upptäckte att vinet förvarades och höll bättre i flaskor förslutna av kork i jämförelse med att vinet låg på fat. I slutet 1700-talet användes bara kork som förslutning. Inget harts eller annat material.
Korkek hittar vi framförallt i Portugal, men även i Spanien, Algeriet, Marocko och Tunisien. Det tar tid att göra en kork som ska användas som förslutning.
Sao Brás de Alportel i Portugal
Den första skörden sker efter ca 24 år men den korken används inte för att göra korkar som ska användas till förslutning. En andra skörd sker efter nio år och efter ytterligare nio år är kvaliteten på korken användbar för att göra en kork enligt portugisisk lag. Tre skördar innan vi har bra kvalitet på korken.
Bilden visar: Till vänster första skörden, andra skörden till höger, bakom är den tredje skörden som används för att göra kork.
Korken ligger sedan utomhus för att lagras i ca sex månader. Efter det kokas korken för att bli lite mer lätthanterlig och för att få bort bakterier och mögel. Därefter får den torka i några veckor och korkar stansas sedan ur dessa remsor.
Bilden till vänster visar korkremsor på lagring och till höger ligger de på tork efter att de kokats
Bilden visar hur korkar stansas ut ur en remsa
Resterna efter att korkarna stansats ut mals ner till granulat som sedan blir diskar. Dessa diskar sätts på i botten av korken som används till mousserande vin och korkar med lite sämre kvalitet. Eftersom disken är av bra kvalitet så kan själva korken vara av en något sämre kvalitet för det är ändå disken som ligger mot vinet.
Diskar som används till mousserande viner
Olika malningar till granulat
Korkar av sämre kvalitet görs också av granulat. Alltså korken mals ner och sedan klistras den ihop och formas till en kork. Granulatet kan också användas till att göra annat som att klä en soffa, en plånbok, göra tyg tillexempel.
Korken kan tyvärr vara orsak till en skada i vinet som vi benämner just korkskada. Ibland är det faktiskt annat som ger liknande skada i ett vin, men korken är oftast den som får skulden. Vad som sker är en kemisk reaktion i vinet där det bildas Trikloranisol (TCA) vilket gör att vinet uppfattas som unket. Dofter som möglig källare och unken jord är typiskt. Detta kan kännas tydligt i vinet för vissa men inte för alla. Är skadan inte så tydlig kanske vi kopplar den till att vinet helt enkelt inte är gott bara. Och det leder ju i stället till att vi inte köper vinet igen utan att veta att vinet faktiskt hade en defekt. Tveka inte att lämna tillbaka ett vin som är dåligt. Var inte rädd för att köpa ett likadant vin. Korken kan också torka vilket leder till att vinet oxiderar och vinet smakar och doftar vinäger. Viktigt att tänka på vid lagring är att låta flaskan ligga ner för att inte korken ska torka.
På 1980-talet var det mer än var tjugonde flaska som hade en korkskada. Problemet ledde till att de i Australien fick nog av alla dåliga korkar och började i stället använda skruvkork. Det här ledde senare till att kvaliteten på korkarna har blivit mycket bättre. Det kan vi tacka Australien för.
Publicerat: 19 mars, 2020
Skrivet av: Vinhyllan.se
