I Frankrike ligger regionen Champagne där drycken med samma namn produceras. Ett mousserande vin som får många inger en känsla av festligheter. Champagne, som ligger cirka 2 timmars bilfärd österut från Paris, är ett ”ungt” område i vinsammanhang om man jämför med andra regioner och har genom historien varit ett område för krig och blodiga slag. Det kallades till och med Les Champs des Morts – Dödens fält, under en tid i historien på grund av alla krig och sammandrabbningar.
Romarna var de första att plantera vinrankor för ca 2000 år sedan men där och då producerades endast stilla viner. Vad romarna också gjorde var att de byggde bostäder av den kalkrika jorden som finns i regionen. Romarna anlade kalkbrott för att gräva ur kalken vilket resulterade i kalkgrottor. Dessa kalkgrottor har en temperatur mellan 8–10°C och en konstant luftfuktighet och föga kunde de ana att i dessa grottor skulle det visa sig vara en perfekt förutsättning för att lagra champagne i framtiden!
Drycken champagne som egentligen uppstod av en slump har under många år genom historien utvecklats och förfinats av flera olika personligheter och duktiga vinmakare. Dom Pérignon omtalas ofta i sammanhanget som uppfinnaren av champagne, vilket han inte var men han var en innovatör, uppfinnare och fantastisk vinmakare som utvecklade processen till vad den är idag, den metod vi kallar champagnemetoden eller méthode traditionnelle.
Dom Pérignon uppfann en vertikal press som var skonsam mot druvorna vid pressningen. Han var även den som utvecklade drycken genom att blanda flera viner till den cuveé som sedan genomgår en andra jäsning på flaska, och han var först med att producera vitt vin från blåa druvor, bland annat.
Området där vinrankorna odlas har genom åren utökats tack vare att vi dricker mer och mer champagne. Försäljningen har visserligen gått upp och ner på grund av världskrig, låg eller högkonjunkturer, vinlöss, millenieskiften och teknisk utveckling men champagne som gått från att vara en dryck för kungar och tsarer till att vara en dryck för alla, kommer alltid att finnas tillgänglig oberoende av yttre påverkan.
Champagne syns ofta i sportsammanhang och i filmens värld
Det behöver inte vara festligheter för att dricka ett glas champagne och drycken passar utmärkt i kombination med mat genom en hel måltid. Kopplingen till festligheter finns förstås fortfarande. Det finns många citat genom tiderna om champagne och listan är lång över kända personligheter, filmstjärnor och politiskt styrande som alla älskade eller älskar drycken. Madame Bollinger sa en gång i tiden när hon fick frågan, i en intervju, om när hon drack champagne.
”I drink it when I´m happy and when I´m sad. Sometimes I drink it when I´m alone. When I have company, I consider it obligatory. I trifle with it when I´m hungry and drink it when I am. Otherwise I never touch it – unless I´m thirsty”
Napoleon Bonaparte ska ha sagt, “Vid seger förtjänar du champagne, vid förlust behöver du den”. Sir Winston Churchill ska ha haft en stående order på champagne och han har även en champagne uppkallad efter sig.
Champagne förknippas ofta med sportsammanhang och i Formel 1 och i cykling är den väl nästan obligatorisk. Stora champagnehus sponsrar med sina drycker och man ser vinnaren skaka drycken och sprutar ned sig själv och andra med champagne. Mest synd är det enligt min åsikt att den fantastiska drycken går till spillo!
I James Bondfilmerna har champagne dykt upp från olika champagnehus genom tiderna. I hiphopkulturen har den också dykt upp och tyvärr fanns en tid när det var trendigt att vaska champagne på restauranger men det glömmer vi helst.
Champagnes odlingsareal
Området Champagne har en yta med vinodlingar på 34 300ha. Jorden består av belemnitkrita och micrasterkrita och ingen annanstans i världen finns samma förutsättningar med klimat och jord som i området Champagne. Området är öppet och ganska platt med böljande kullar som sträcker sig långt över området och det finns 15 700 odlare med olika microklimat och jordmån på alla de 280 000 odlingsplatser. Det finns 320 Champagne AOC uppdelat i fem franska departement, Marne, Aube, Aisne, Haute-Marne och Seine-et-Marne. Marne står för den största andelen odlingar på 66%, Aube har 33%, Aisne har 10%, Haute-Marne och Seine-et-Marne har 1%.
Det är många odlare av druvor men det betyder inte att alla producerar champagne. En del champagnehus köper druvor från odlare och producerar vinerna under sitt namn, andra köper druvor och har även egna odlingar som de säljer till andra producenter samt producerar egen champagne. Kooperativ kan vara odlare som tillverkar och säljer vinet under gemensamt namn. Det finns även vin från kooperativ som säljs under odlarens egna namn. Företag kan sälja champagne som de inte tillverkat och sedan finns varumärken som har sin egna etikett på flaskan, till exempel en känd kock eller en känd restaurang.
De tre druvorna som används är Chardonnay som odlas på 31% av odlingsarealen, Pinot Noir, med 38% och Meunier står för 31% av odlingarna (Meunier hette tidigare Pinot Meunier) Druvorna Arbanne, Pinot Gris, Pinot Blanc, Petit Meslier och Gamay får även de ingå i champagne.
Inget vin har rätten att få kallas champagne eller att få sätta ut namnet på etiketten så länge inte druvorna kommer från Région Délimitée del la Champagne Viticole. Och att det är producerat med champagnemetoden förstås.
Vinlagar för drycken champagne
Enligt lag ska druvorna som ingår i champagne skördas för hand och sorteras sedan innan pressning ifall det kommit med någon druva som till exempel skalet spruckit på. Skörden sker tidigt på morgonen för att undvika solen och minimera risken att druvorna ska börja jäsa spontant. Pressningen är viktig och man får enligt lag pressa från 4 ton druvor 2550 liter must. Från den första pressningen la Cuvée utvinns 2050 liter och från den andra pressningen som heter la Taille utvinns ytterligare 500 liter.
Om det sker en tredje och ibland till och med en fjärde pressning används den musten till att producera Marc de Champagne som är ett druvdestillat. Tredje och fjärde pressningen får inte användas till champagneproduktion. Musten jäses sedan i stora ståltankar eller i ekfat, beroende på producent. När basvinerna är färdigjästa börjar arbetet med att blanda olika basviner till den cuvée som Chef de Cave vill ha. En cuvée som sedan blir champagne. Det är här som vinmakaren sätter champagnehusets och sin egen prägel på vinet. Blandningen jäser sedan en andra gång på flaska och får därifrån kolsyra och den karaktär som är specifik för champagne genom att vinerna lagras en tid på sin jästfällning. Vinmakaren bestämmer även när blandningen av basviner sker vilken typ av champagne som ska produceras.
Standardchampagne som är champagnehusens enklaste kategori och även i många fall deras viktigaste vin. Cuvéen är en blandning av flera årgångars basvin och speglar husstilen.
Prestigechampagne är vinhusets dyraste viner och är vanligtvis gjord på druvor från gamla vinstockar och från Grand-Cru områden. Vinerna har ofta fina förpackningar i trälådor eller likande.
Årgånschampagne måste alla druvor komma från samma år och det står även årgången på flaska. Får säljas tidigast 3 lagrat på flaska.
Blancs de Blancs produceras från enbart grön druva.
Blanc de Noirs produceras från endbart blåa druvor.
Roséchampagne som man produceras genom att man får tillsätta 8–20% rött vin för att få färgen på vinet. Det röda vinet måste komma från området. Detta är för övrigt inte tillåtet någon annanstans i världen vid produktion av rosévin. I alla fall inte i skrivandets stund.
Det produceras idag ca 300 miljarder flaskor mousserande vin i världen per år och av dem är ca 300 miljoner champagne.
Richard Juhlin, som utan tvekan är en av världens främsta champagneexpert, skriver i sin bok Champagne Magnum Opus att ”ny forskning har påvisat att man får bättre minne av champagne och att demenssjukdomar förhindras.” Tänker inte ifrågasätta den forskningen! Vill du läsa mer om Champagne och dess historia och dryck är det en bok som varmt rekommenderas.
Utvalda produkter
Publicerat: 23 februari, 2020
Skrivet av: Vinhyllan.se
